Hav verseende med de tekniska uttrycken.

P bild 1 fr man anta att man kryssar dikt bidevind, vinden frn babord (vinden r tyvrr nstan rtt i nosen p bten, som den ligger vid bryggan, den vinkeln kan man inte segla med nn bt egentligen) bten har nyss gtt ur kurs och lovat upp mot babord. D fr vinden tag i den bruna vindvippan (tunn teak) och den lgger sig t babord. Via hvstngerna rr sig servoran i rodrets akterkant t babord (fel hll kan man tycka) och drar med stor kraft med sig huvudrodret t rtt hll och bten gr tillbaka p rtt kurs varvid vindvippan och servoran intar neutrallge. P bild 2 ser det ut som man kommiy mer p rtt kurs.

Fr att ndra kurs vrider man hela den fyrkantiga verdelen, d kommer bten och vindvippan att leta upp det nya vindgat. (Bild 7 och 8) Det sitter nylon (banlon antagligen) inne i den runda lsningsanordningen.

Vindrodret fungerar utan linor, borde vara driftskrare n med linor och block.

Vill man gra en snabb panik-undanmanver hugger man bara tag i rorkulten och styr som vanligt utan att frikoppla ngonting. Nr vindvippan sen lgger sig kommer servoran att vilja rtta tillbaka kursen, men man kan ta tag i vindvippan o ch hlla upp den s gr bten p den nya "manuella kursen". Fr att koppla ur rodret tar man bara bort vindvippan, jag har tv olika stora. Bild 30.

P bilderna 6 och 11 syns att motviktens stng r lite krkt s att motvikten sitter lite snett. Detta fr att kompensera vikten av dragstngen som gr nedt och har en viss tyngd. Utan krkningen str inte vindvippan lodrtt i "neutrallge".

Jag har ju inte testat mitt kosterroder mer n en kort tur, sen gick en fusksvets till motvikten snder, som tur var hade jag ven d en kort "livlina" till motviktsklunsen som r ursvarvad och fylld med bly inuti. Jag skulle nd tro att man kan gra motvikten strre n den jag har. En gissning av mig r ocks att jag kan minska bredden och segelytan p vindvipporna lite grann.

Kosterrodret r otrolig enkelt gjort och nd skerligen mkt starkare n andra konstruktioner. Somliga vindroder har en hel bur med rr kors och tvrs lngt bakom bten, det hr tycker jag ser bttre ut och har vl mindre risk att skadas(?) Bakom bten sticker nstan inget "extra" ut alls, frutom servoran som knappt syns. (bilderna 3, 23 och 24 tex)

Om jag fr fr stor styrverkan med fr stort "vingel" som fljd ska jag testa att begrnsa rorkultens utslag med en tamp t vardera hll, ut till akterpulpiten. Man kan ven f servoeffekten strre eller mindre genom att det gr att vinkla servoran en del framt och bakt. Drar man den framt s blir kraften strre (fr stor?) vinklar man den lite bakt som jag gjorde nu fr sjsttningen s blir det lite sjlvrtande, som ett utbalanserat spadroder. Jag har ven satt styrstngen i yttersta lget, se bild 28 och 29 fr att inte ran ska dra ivg fr mycket. Vldigt sm rrelser p servoran rcker fr att huvudrodret ska sticka ivg med enorm kraft, kanske 300 kilo. Skulle jag ha autopiloten pkopplad av misstag skulle nog vindrodret kunna bryta snder autopiloten, fast det r en Raymarine 4000 st.

Nr jag backar stller sig visserligen servorn p tvren med lite skrammel, men jag backar som vanligt och kan ven f Vagabonden att styra som jag vill bakt, har inte mrkt ngon strre skillnad n innan jag satte dit vindrodret ven om servoran kan stlla sig t "fel" hll ibland nr jag backar.

Nr jag kr framt fr motor mrks heller inget, frutsett att servoran i vilo lget r helt neutral. Man kan ndra lngden p det undre horissontella staget. (Bild 20) smartare vore att ha nn form av vantskruv hgre upp, eller ocks stter man fast motvikten med en klmma i stllet fr att ha den fast svetsad som p bild 15. Men en klamma kan man under gng justera nollpunkten och undviker ven den knsliga svetsen som kan g snder s tyngden lossnar, det hnde ju mig. Samma sak hnde Allegro 27 Laxen, jag trffade paret i regrund och vi brjade naturligtvis snacka vindroder. De var supernjda med rodret, det fungerade ven i plattlns. De handstyrde ingenting p hela resan till VstIndien. De hade ocks en livlina i sin motvikt som var strre och tyngre n min om jag minns rtt.

Har mastat p nu men seglen r i Stockholm s jag kan inte testa n.

Ha de kosterbroder.

Hkan Nilsson, med Vagabond 31 Hannele.

Mitt roder r en kopia av ett "fabriksbyggt". Han som gjorde det sa att han gjorde allt lika, frutom att han tog dubbla dimensionen p alla rr. Laxen roder hade smckrare rr minns jag.